1. Kap 1. Om den nya himlen och den nya jorden, och vad som menas med det Nya Jerusalem.
I Uppenbarelseboken sägs det: ”Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud, smyckad för sin brudgum. Staden hade en stor hög mur med tolv portar och över portarna tolv änglar och namn inskrivna: namnen på Israels barns tolv stammar. Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod tolv namn, namnen på Lammets tolv apostlar. Själva staden bildade en fyrkant och var lika lång som den var bred. Och han mätte upp den med mätstången till tolv tusen stadier. Dess längd, bredd och höjd var lika. Han mätte också upp dess mur till etthundrafyrtiofyra alnar efter människors mått, som också är änglars. Muren var byggd av jaspis, och staden bestod av rent guld som liknade rent glas. Grundstenarna till stadsmuren var prydda med all slags ädelstenar. De tolv portarna bestod av tolv pärlor, och över portarna tolv änglar. Och stadens gata var av rent guld som genomskinligt glas. Guds härlighet lyser upp den, och dess ljus är Lammet. Och folken som var räddade skall vandra i dess ljus, och jordens kungar skall föra in sin härlighet och sin ärebetygelse i den.” Uppenbarelseboken 21:1-2, 12-24.
Den människa som läser detta förstår det endast enligt den bokstavliga meningen, som är att den synliga himlen tillsammans med jorden ska försvinna, och att en ny himmel ska uppstå, vidare att den heliga staden Jerusalem ska sänka sig ned på den nya jorden, och att den kommer att se ut som beskrivningen säger vad gäller måttbestämningarna. Änglarna däremot förstår saken helt annorlunda. De uppfattar nämligen på ett andligt sätt det som människan uppfattar på ett naturligt sätt. Det sätt på vilket änglarna förstår uttrycken i bokstavsmeningen, det är vad dessa betecknar, och det är den inre eller andliga meningen i Ordet. I denna inre eller andliga mening, som änglarna är i, förstås med ‘den nya himlen och den nya jorden’ en ny kyrka, både i himlarna och på jorden. Mer kommer att sägas om dessa båda kyrkor längre fram. Med ‘staden Jerusalem, som kommer ner från Gud från himlen’, menas kyrkans himmelska lära. Med ‘längden’, ‘bredden’ och ‘höjden’ som alla var lika stora avses en sammanfattning av alla slag av godhet och sanning som ingår i läran. Med stadens ‘mur’ förstås de sanningar som ger den skydd. Murens ‘mått’ som var ‘etthundrafyrtiofyra alnar, efter människors mått, som också är änglars’ betyder sammanfattningen av och egenskaperna hos alla dessa sanningar som ger skydd. Med ‘de tolv portarna’ som var av pärlor förstås de sanningar som leder in till läran, vilket också de ‘tolv änglarna över portarna’ står för. Med ‘murens grundstenar’ som ‘var prydda med all slags ädelstenar’ förstås de kunskaper på vilka läran grundar sig. Med ‘Israels tolv stammar’ menas allting som hör till kyrkan, både generellt och specifikt. Samma sak gäller de tolv apostlarna. Med ‘rent guld som genomskinligt glas’, som både staden och gatan bestod av, avses kärlekens inneboende godhet, som gör att läran med sina sanningar släpper igenom ljus. Med ‘folken som blev räddade’ och med ‘jordens kungar som skall föra in sin härlighet och sin ärebetygelse i staden’ menas alla dem inom kyrkan som har tagit till sig godhet och sanning. Med ‘Gud’ och ‘Lammet’ förstås Herren med avseende dels på Själva det Gudomliga, dels på det Gudomligt Mänskliga. Så ser Ordets andliga mening ut i detta fall. Den naturliga meningen, som är den bokstavliga meningen, utgör fundamentet för den andliga meningen. Men dessa två, den andliga och den naturliga meningen, bildar genom motsvarigheter trots allt en enhet.
Det är inte rätt tillfälle att visa att det finns en sådan andlig innebörd i alla dessa saker, eftersom det inte hör till det här verket. Det har däremot redan visats i Arcana Cœlestia.