2137. Tillståndet av Herrens förnimmelse i det Mänskliga vid denna tid betecknas med Mamres eklundar, vers 1. I detta tillstånd förnam Han det Gudomliga, som uppenbarade sig för Hans Mänskliga, vers 2, varöver Han gladde sig, vers 3. I detta tillstånd ville Han också att det Gudomliga skulle komma närmare Hans Mänskliga genom att ikläda sig något naturligt, vers 4, och att Hans Mänskliga skulle komma närmare det Gudomliga genom att ikläda sig det himmelska, vers 5. Det himmelska, och det andliga därifrån, som Han iklädde Sig anges med de tre sea-måtten av finsiktat vetemjöl, som kakorna bakades av, vers 6. Och att Han i detta tillstånd iklädde Sig ett överensstämmande naturligt betecknas med ungtjuren, vers 7, och som ett resultat härav förelåg en överensstämmelse och en förbindelse av det Gudomliga med det Mänskliga och av det Mänskliga med det Gudomliga, vers 8.